Orghin och Sanithsid Invånarantal: ca 1.000.000 Befolkning: 45% isbarbarer, 5% sharger, 10% frostalver, 40% svartfolk Huvudstad: - Stadsöverhuvud: - Styrelseform: - Exportvaror: bärnsten, metaller Importvaror: tyger Välstånd: fattigt Armé: Ingen fungerande Religion: Naturgudar Övrigt: ständiga strider mellan de olika klanerna gör att landet aldrig har haft ett enat styre och inte heller betraktas som ett land utan snarare som ett landområde. Geografi Norr om Ereb ligger den arktiska Orghin och norr om det Sanithsid. I detta karga klimat lever enbart isbarbarer, sharger (beskrivs i monster och män) och frostalver (beskrivs i monster boxen). Tja, enbart är väl att ta i. En ruggig massa svartfolk delar kontinenten med dem. Klimatet är minst sagt kargt. Under den varmaste sommarmånaden når stundtals temperaturen plusgrader och ett tjockt snö- och istäcke ligger över stora delar av landet. I centrala delarna av södra Orghin finns stora barrskogar och höga berg medan närmare kusterna vida tundror sträcker ut sig. Det är på dessa tundror som man finner större delen av landets befolkning. Zarotherna Zarotherna är ett hunddjur. De är en slags enorm varg i storlek med en häst och lever uteslutande i Orghin, Sanithsid och i norra Akrogal. Likt andra hundar är de ett flock djur och en flock brukar bestå av från 5 upp till 15 djur ibland flera. Det finns två olika sorters Zarother, Skogs- och Is-Zarotherna. Skogs-Zarother lever som namnet antyder i skogar. De är större än sina bröder Is-Zarotherna. Deras päls är grå/brun. Is-Zarotherna är som sagt mindre men de är starkare, uthålligare och listigare. De räknas av Orghins befolkning som mycket farligare då de har en skicklig förmåga att gömma sig på snövidderna där deras kritvita päls smälter samman med snön. Det gör att alla färder över snötäckta landskap i Orghin görs av tungt beväpnade män. Isbarbarerna jagar Zarother för deras päls och köttet som anses vara en delikatess (detta kan diskuteras tycker nog de flesta av Erebs befolkning). Jakten beskrivs noggrannare senare. Skogs-Zaroth Is-Zaroth STY 38 45 STO 28 20 FYS 14 16 SMI 16 16 INT 2 3 PSY 11 11 KP 21 18 SB +2T6 +2T6 Natt. skydd 3 3 Förflyttning L24 L26 1 Bett 1T8, 11 1T8, 11 Upptäcka fara 17 17 Spåra 16 18 Smyga 5 11 Gömma sig - 10 Isbarbarerna, vardagslivet och deras seder och bruk Isbarbarerna är inte släkt med Erebs barbarer som alla härstammar från Nargur utan de har sitt ursprung i det karga land de lever i. Orghiner och Sanithsider lever i klaner. Klanen kan bestå från 50 till 500 personer och har ett högsäte i form av en by med stora långhus. långhusen delas in i olika rum med hjälp av skynken som hänger som väggar. Dessa kan man avlägsna på morgonen eller när man ska göra något annat i huset. Ett av långhusen är inget bostadshus utan ett sk. klanhus där man håller fester, råd, bröllop, religösa högtider och alla andra tillfällen då hela klanen sammlas. Inom klanen har ordstävet "blod är tjockare än vatten" en verklig betydelse. Långa blodiga krig bryter ut om någon medlem i en klan blir dödad av en annan klan. Isbarbarerna är ett resligt folkslag (180-200 cm) med brunt eller rött hår. Männen har riklig skäggväxt och både män och kvinnor låter sitt hår växa långt. Männen går klädda i byxor och tunika i ylle som blivit fodrat med skinn från antingen björn, myskoxe, zaroth eller ren. Kvinnorna bär långa klänningar som är sydda på samma vis. På fötterna bär isbarbarerna stövlar som gjorts av renhud som vänts ut-och-in för att ge ett värmande lager av päls. Dessa stövlar binds på fötterna med hjälp av skinnremmar. Handskar, och yllemantlar är också vanligt förekommande. På huvudet bär man när det blir kallt (nedåt -25 grader) en huvudbonad som ser ut ungefär som en vanlig mössa fast den hänger ner över öronen och nacken. De tillverkas oftast i ylle för att värma maximalt. När det blir dags för strid plockas yxorna fram även om svärd till viss utsträckning också förekommer. Isbarbarerna är mycket beroende av sina får och getter. De ger dem ull till kläder och getmjölk till ost och dricka. Förutom fåruppfödning så är isbarbarerna skickliga jägare och bryggare. Deras "Mrod" (översätts ungefär; starkbrygd) är känd bland barbarländerna i norr (Jorduashur, Barbia och Ransard). Denna dryck dricker man till varje kvällsmåltid och inget undantag görs för barn. Till övriga måltider är det getmjölk som gäller. Detta har gjort att isbarbarer som åkt över till Ereb hånats av en och annan icke eftertänksam macho-kille (som oftast ångrat sig strax efteråt eftersom isbarbarerna verkligen gillar sin getmjölk). Bland seder kan nämnas att en gäst aldrig tar mat först utan att herren i huset börjar och han tar alltid första tuggan innan de övriga tar något av maten. Detta för att visa att den inte är förgiftad och att den är god nog att bjuda gästen på. Förutbestämda äktenskap förekommer inte i den bemärkelsen som övriga Ereb är vana vid. När en man når vuxen ålder, den gränsen anses vara vid hans 16e vinter, ska han bevisa sin manlighet genom att ensam gå ut och dräpa en zaroth. När han lyckats (om han lyckas) kommer han hem med zarothens huvud som bevis på sin styrka. Detta föranleder till en stor fest i klanhuset. Under festen får den nyblivna mannen välja sin hustru av klanens alla ungmöer. Festerna är värda att nämnas. Dessa tillställningar är extremt vilda tillställningar som håller på från skymmning till gryning. I mat väg äts alltsom oftast olika kötträtter; zarothkött, renbog, rökt zarothhjärta, myskoxtunga och svartsoppa (en soppa som är gjord på blod). Till detta dricker man en massa mrod. Förutom mat så har man musik, dans och lekar (brottning och olika andra kraftmätnings sporter för både männen och kvinnorna) på programmet. Resultatet av dessa fester brukar vara en mycket lugn dag efteråt på grund av baksmällor. I gryningen brukar de som hållt sig vid medvetande gå en runda runt klanbyn och hjälpa in dem som somnat utanför sina hus. Bröllop ser ut ungefär som vanliga fester men med skillnaden att man det nygifta paret lämnar festen efter maten och lekarna för att dra sig tillbaka till sitt. Det kommer sedan tillbaka till festen efter "utfört förvärv". Nu börjar den ordentliga dryckenskapen för männen medan kvinnorna drar sig tillbaka för att gå igenom de gåvor som klanen ger paret, detta brukar vara kläder, sängkläder, dukar, handdukar, säng, bord osv. Paret bor i mannens familjehem. Zarothjakt är något som sker titt som tätt. Det går till så att man har en grupp drevkarlar som driver djuren mot den väntande gruppen jägare. Drevkarlarna är beväpnade med vanliga vapen som yxa, svärd och långbåge medan jäggarna är beväpnad med tunga jacktspjut. När zarotherna kommer springande mot jägarna sätter de spjutets bakände i marken och tar spjärn med foten, sänker spetsen mot djurets huvud och sedan är det bara för dem att be till gudarna och sikta på ögon eller mun. Det händer ibland att en jägare stryker med men ingen sa att det var ofarligt. Språk Isbarbarerna talar en dialekt av tjugiska. Det språk som både Barboski och Rungli sprungit ur. Religion Isbarbarerna dyrkar Kærn. Kærn är köldens herre. I tidernas begynnelse skapade han den tjocka is som ligger i norra Sanithsid och Orghin, han skapade också det eviga snötäcket och den frusna jorden. Han fick två söner, Orghin och Sanithsid tillsammans med vattnets drottning, Ærun. De två bröderna flyttade till var sin del av köldens rike där de slog rot. Detta betyder att alla isbarbarer ser sig som Kærn och Æruns barn, barn av köld och vatten. Den som Isbarbarerna kallar för Kærn är elementarvarelsen Isherre och Ærun är älvvarelsen Najad i hennes olika former. Då dessa varelser förekommer och visar sig då och då är isbarbarernas tro väldigt stark. Många har föräldrar som sett sina gudar och flera har sett dem själva med. Övriga gudar som dyrkas är naturgudar som är Kærns yngre syskon. Dessa är: Jærun - Är glädjen, kärleken och matens gudinna. Hon avbildas som en vacker kvinna med långt rött hår. Jærun är äktenskapets beskyddare och det är i hennes namn man viger paret. Kœld - Jakten och krigets gud. Historia ca 700 f.O. togs den första kontakten med Ereb. Det var när en grupp av Jourdukaerler landsteg på Orghinisk mark. Sedan dess har de två länderna haft ett mindre handelsutbyte. 599-598 f.O. Konfluxen märktes inte av uppe i den eviga kylans rike och livet fortsatte som vanligt. 214 f.O. Klankrigen upphörde och länderna enades under Eirul Härföraren. 212 f.O. En enorm armé bestående av nästan 200.000 man gick över isen in i norra Akrogal. De möttes av de ridande Patzan nomaderna, som inte var manstarka nog att stoppa den invaderande armén. 211 f.O. Isbarbarerna tog sig långt in i norra Akrogal innan de stötte på starkt motstånd, det var nomaderna som enats till en enda armé och vid det stora slaget som kom att kallas "Eiruls bane" skedde en stor dessarmering bland barbarernas led. När Eirul dog vid slaget tog barbarerna sig hem över isen igen. 121 f.O. Narul försökte ena klanerna igen men misslyckades och dräptes av sina egna. ca 100 e.O. Viss handel med de ridande Patzan nomaderna inleds och isbarbarerna får sina första riktigt bra långbågar. Sedan dess är det inte mycket som hänt som har betytt något större för landet utan allt har haft sin egen gång. Isbarbar (15 BP) STY 4T6 14 FYS 3T6+1 12 SMI 2T6+2 9 PSY 3T6 11 KAR 3T6 11 STO 3T6+3 14 /Mattias Olofsgård